lördag 8 mars 2014

Alviska ordet för friend?

Hear my Trombone?
Hear my call.

Skitbra final!
Det var på life och död och Abba.
Jag skulle kunna skriva en roman om Anton Ewald. Om hur det inte räcker med att bara vara snygg. Hah!
Eller okej såhär:
Jag skulle tända en brasa, locka barnen till mig och berätta med fejkskägg om hur jag som ful unge med pojkhår i åttiotalets Stockholm minsann aldrig daltades med pga. mitt utseende. Ingen ville bli min bästis (buhu whiney poo.) Jag kom sist i alla danstävlingar trots att dance var min stora grej. Jag hävdar att det var för att jag var ful och dansade fult men trodde att jag var bäst (funkar i slutändan dåligt för alla, se nedan.)
Inga tjejer ville ringa och rösta på mig.
Större delen av mitt liv har jag varit Den Fule men när jag ser Anton Ewald tänker jag ba trots Grundskolans elände, Thank You Lord för that!
Hellre ugly på utsidan (det finns alltid smink) än douchepåse on Bieber wheels. Någon måste säga det.
För fy fan för att vara den som inte är bra på någonting men som alla vill ha för att de bara tycker man är snygg. Och så går man och tror att man är bäst för att tiotusen kids boostar ens ego och så börjar man dessutom dissa andra på kuppen (dödssynd) och hävdar sig vara popstar. Alltså hybris + antijante + inga sångkunskaper i mellon = ba nej. Nej! Alltså NEJ. Och det blev hans fall såklart, det är oförlåtligt att dissa loss på kollegor. Vilket egentligen var lite kul. Heja Anton. Eller nej.

Och tänk hur mångas egon jag själv boostat i mina dar... Skrämmande. Men snygga människor sucks och kommer sist idag, wehehe. Real skönhet är Divine:

RIP!
Och vi uglies tar varandras hands och dansar häxdans i cirkel tills vi inte orkar längre och sedan går vi hem och läser en bra bouk. Nej men snyggismen håller på att ta livet av kidsen just nu, vi måste rädda dem med lite mångfald.

Och med snygg menar jag "Framsidan på Okej snygg", ni fattar att jag kanske måste generalisera här. Vi snackar drömprinsen/sessan, Twilight och USA college gangbangs, gagbolls och sju nyanser av grådask.
Såg en gråandstjej få spö av fyra andhannar idag förresten, happy 8 mars tänkte jag då för mig själv.

För övrigt såg jag även Gudrun idag (8 mars, tårtgrej, Nytorget) och hon sa att det är skarpt läge nu typ. På många punkter. Och ja: Amen. Att ägna tid åt banala saker som mellon, sitt hår och Anton Ewald känns äckligt, fast viktigt också, om man nu kan förstå att popkulturen också lär oss saker om livet. Stuff about things? Men ändå, jag bär skamstrut nu.
Sedan var det mycket hallelujah och hej baberiba också men det gör väl kanske ingenting eller jo jag hade velat haft mindre gorm av typen "VAD SKA VI GÖRA?" eller "NI SOM BLA BLA HOPPAR NU" och lite mer väl valda ord om varför alla utanför klubben som diggar varandra ska rösta på FI.
Bakom mig stod två killar och gapade efter den där Belinda som de sett på teve, hon den där fittstim... Och när någon skanderade Ut med rasisterna! In med feministerna! så skrålade dem: vad är skillnaden?
Bara en parentes från livet i verkligheten... Och då i den stunden kände jag för att joina politiken (väpnad kamp?) och bara skita i allt.
Eller bara skita i allt kanske.
Jag tror att de (killarna alltså) röstade på Anton Ewald ikväll, eller Brödet. Och han Calle? Schulman... Som på sitt Instagramkonto denna vecka påminner om den där elaka Måns, ni vet han mobbarn på högstadiet... Fast snart gör väl också han en hyllad soloföreställning om hur han googlar sig själv och hur han hatar feminister eller så.
För varje nystartat band med killar med Broder Daniel hår som gapar om hur inga tjejer vill ha dem så att alla tjejer får empati och vill ha dem, soloshower med snubbar samt biografier med boys så vill jag... Göra mer konst?
Och berätta om hur det kan vara på riktigt i verkligheten för andra slags människor på denna jord. Euw, nu låter jag som en av de där rapparna som tjatar om patriarkatet, alltså inte min mening. Drack te med koffein i idag, det är snart över.
Sov tre timmar inatt... Också.

Tillbaka till Mellon:
Hej tack för att  folk fattade att Alca... Eller okej låt föt låt:

Anton Ewald - Den kom sist? och det var rätt. Inget var kul att uppleva i det numret. Michael vände sig i sin grav och somnade om. Erik och Danny och whatshisfejs hovmästaren gjorde det sämre o sämre redan för tre år sedan. Småtjejerna är numera kära i Sigrid, Anders och Nour.
Jag brukar aldrig vara såhär hård men min inre lilla tonnis är fucking angry.

Ellen Benediktson - Och nu måste vi prata lite om det blå ljuset som SVT valde att ösa på med i år, hädanefter uppkallat smurfljuset. Allt var blått. Ellen var blå. Framförandet var inövat innerligt och i längden tråkigt, jag gillar sagan om hennes brejk men numret var för blått och svagt.

Alcazar - Jag älskar dem, de älskar att stå på scenen, publiken älskar dem. Allt är bara kärlek, det låter som de alltid har gjort och det är trygghet som gillestuga med chips och hemliga dreams om att leva ut en massa sadoschlagerdisco men jag blir kanske lite bored efter ett par minuter. Hejade på dem ändå. Hajja Alcazar i Eurovision i dessa tider av hate, det hade varit skitfint.

Smurfljus.

Oscar Zia - Ännu en Danny SadoErik Kypare men jag blev positivt överraskad idag, han var avslappnad och bättre än Ewald. Nu är jag redan (och ni med) trött på att skriva sådana här hopplösa små recensioner så vi snabbar oss...

Smurfljus.

Linus Svenning - ba nej.

Helena Paparizou - Hennes nummer blev bara bättre och bättre, vilken utstrålning, vilken drama star! Oh my alltså Helelelelena, som en dream om att leva ut en massa känslor på en scen med fyrverkerier i håret. Kärlek.

Smurfljus. Alla numren hade smurfljus, why?

Yohio - Låten var bättre än Yohio, hans blick kändes kall och hård och en låt som krävde feeling och hjärta kändes inåtvänd. Jag tror det handlar om rädsla som folk uppfattar som arrogans, synd.

Sanna Nielsen - Jag vill älska henne som Carola men det går int. Låten är starkare än hennes känsla (ja again), det är som att den där smärtan som det sjungs om inte riktigt bor där i kroppen. Och som att de ville göra Hem till Rom en gång till och att de gjorde exakt det och det känns lite konstigt att uppleva samma sak igen? Men hon är en slags schlagerdrottning och självklart kommer jag sitta och joddla AUAUAUAUndo framför teven i maj.

Panetoz - Skitbra! De hade snyggast nummer rörelsemässigt, jag blev aldrig uttråkad. I sommar i bilen kommer jag dock hata den ty den sången kommer piskas in i våra hjärnor likt en kosacks whipping mot våra tunna legs en kall vinterdag i Sootji.

Ace Wilder - Alltså en blir lite kär i Ace och låten är rolig men jag förstod aldrig de randiga dräkterna? Stöveldansen var hur fin som helst och tja den borde kanske ha vunnit för Eurovisions skull.
Och för vår.
För vet ni. Norge kommer slå ihjäl Sanna (vinna hela Eurovision också) och oss med sin låt som inte ens har vunnit i Norway än (final nästa helg) som heter Silent storm:
Men den måste ju vinna Norge! Kom igen nu, snille please.
Finare än Undo. Finare än allt kanske, iaf just nu. Så har jag inte hört Conchita Wursts låt ännu.
Och jag har inte sett den live, det kan en göra för första gången imörrn då Norway har sin tredje delfinal.

Men jag gläds åt att allt var bra ikväll (typish), att Malena Ernman var med (så fin) och att divorna är tillbaka där de ska vara = på scenen, i topp och överallt egentligen.
Ja jo det var ganska sega mellanakter i alla delfinaler men det är snart glömt och förlåtet, Sigrid var bäst! Voj vilken självklar närvaro, helt öppen och noll ljugig.
Nour och Anders har fått oförtjänt mycket pisk.
Manuset var pretty kass dock, för mycket komiska poäng utan poäng, dålig timing och en smula ganska för mycket utdraget (ja igen.)
Men det är fan inte lätt att göra det där heller, folk gnäller för mycket också.
Och alla som hatar mellon firar med finöl från mikrobryggerier in Belgium och hoppas på att eländet läggs ned så de kan kolla mer sport på teve.
Och serier om familjer som...

Jag tackar för att SVT (A just precis, inte alls dagdröm och påhitt, eh) har bett mig vara med och regissera ett par av numren samt mellanakterna nästa år, jag har redan idéer.
Inget mer blått fucking ljus, inga glastavlor och jättemycket FÄRG på kläderna. Samt mer energi på att peppa upp artisternas närvaro på scenen än deras legohår.
Men också skitmycket legohår.

Ett par av årets låtar som glömdes bort för tidigt (pga rätt kassa nummer tyvärr, kom igen SVT låt mig och de mina regissera numren next year) är:
Aleo
I am somebody
Och:
Red

Synd, ty det hade kunnat bli så fint. Särskilt Red, fatta dramat en hade kunna pula in på scenen där. Tänk A-ha osv.

Tack och Godnatt

måndag 10 februari 2014

Fuck this

Jag orkar inte blobba schlager i år.
Men.
Jag tyckte allt var fint i lördags okej, sluta hata på Nour och whatshisface.
Mina sista ord.
Men peppen är inte slut, no sir! Det blir samma hjärtklappning och chips och dipp men jag inser hur onödig den här blobben är liksom, när man inte har tid att göra ordentligt.

Och vem gråter inte till den här fortfarande?:
Åh alltså!

Jag låter arkivet bo här och fyller på det när jag orkar.
Och gläder mig till ALCAZAAAAR!!!
Yey!

lördag 8 februari 2014

Förra delfinalen (i lördags)

Håller upp ett finger i luften, det känns torrt.
Känns som att de just dödade Melodifestivalen.
Som att den dog.
Som min tandvärk den här veckan.
Som Grizzly man som ville tälta bland de argaste björnarna, de vill dö.

En vill ju (när det är en dålig delfinal) rädda Melodifestivalen. Ta den till ett mörkt hörn, slap it around, köra lite med brödkavel, tejp, scotch brite, piska, gagboll, chokladfontän, snorkel, baguette och limpistol. 
Och handkuffs.
För att sedan lyfta den i öronen och ba: Skärp dig! Skärp dig!
Mellon har blivit ye old ball and chain, den där frun/maken/hunden/barnet man tröttnat på men umgås med ändå.
Suck.
Det var som en utdragen begravning för någon man skiter i. Det var som att de inte vågade vara elaka eller skämta om den döde för att någon skulle kunna bli upprörd. Det var som att de gett upp.
Men folk blir ju ändå upprörda av vadsomhelst och ingenting som ett hårstrå i en armhåla eller en felsägning så det går inte att bry sig om sådant, trodde ni förstod det.

Såhär:
Ta tillbaka (rolig) humor och glitter, försök att klä artisterna i annat än svart och säg åt dem att röra på sig.  Det är okej att alla är nervösa och stakar sig men det behövs ett slags manus, som har hjärta och hjärna eller åtminstone lite pzazz.
Och regi.
Sketcherna och hur folk rörde sig på scenen kändes lokalrevy utan scenvana, ba why? Hej det här är ju Sveriges dyraste show som alla tittar på, det finns svinduktiga människor därute, varför anlitade ni inte dem i år?
Programledarna var fina per se men kändes inklämda och forcerade och inte sig själva., släpp dem fria! Låt de vara elaka och fel, hellre det.
Och den där sketchen med den där tjejen som vloggade eller vad det heter? Det var som att bli slagen med en otvättad jock-strap, i ögat.
Och som Gardell skrev: SLUTA MÅLA PÅ DET JÄVLA GLASET! JAG VILL DÖ. HÖR NI DET? DÖ!!
Det sammanfattar väl det hela tänker jag.

Jag tyckte Yohio var jättefin, hans eldboll som han langade i luften! Helena Paparizou också, att hon inte gick vidare känns skamligt. Eliza var söt Och det var en till bra låt som jag nu glömt vad den hette.

Men det är ledsamt ändå.

fredag 7 februari 2014

Conchita Wurst

Länge sedan schlagerblobb. Har blivit kickad från Kuriren (inte helt men det låter roligare än helt ignorerad och bortglömd) så jag ska försöka skriva lite här när det kliar i nördtarmarna.
FÖR att det var 90% män i pressrummet på Eurovision i Malmö, jag är tjej, kanske tom kvinna? Jag behövs. Jag älskar den här tävlingsjäveln.

Och det finns hopp!
Österrike har vaknat upp och fattat grejen, det blir världens bästa Conchita Wurst som representerar dem i Eurovision 2014, låten är inte vald än.
Men snälla människa, vinn nu! Vinn Conchita vinn! 

Här är låten (klassiker) från ett par år sedan som hon INTE vann med: 

torsdag 23 maj 2013

Lordi


STOCKHOLM Oj vilken sen uppdatering! Men jag hamnade lite i ett koma efter.
Nu haglar berömmet över SVT och så men jag vill använda lite bokstäver åt att berömma fansen. Shit vilka fans den här tävlingen har! Det är fansen som skriver om festivalen, skriker BONNIE WE LOVE YOU även fast hon inte får några röster, som älskar Rumänien åt alla andra, som klär sig i FÄRGER och som håller ihop hela schabraket.
Fansen ba punkt. 
Nu när det är över så lyssnar jag mest på Italiens låt, den är så lugn och fin. Undrar varför det inte gick bättre för Robin, han var helt klockren i finalen. Och irland! De kom sist liksom, och stackars Bonnie Tyler!
Men att stå där framme vid scenen, oMG!
Och finalen då:
Ack om jag kunde visat er den varma kram Henrik Von Zweigberk gav Frankrike innan hon började sjunga. Eller sångaren i Belgien som brast ut i gråt efter sin sång för att publiken jublade så mucho.
Önskar att ni kunde fått höra allsången till Finland och England och Spanien (de spanska fansen är bäst) som gjorde att man nästan inte hörde låtarna. De blinkande armbanden!
Det där med att stå mitt i ett påkostat konfettiregn... Miau.
(fiolmusik)
Den gråtande dansken jag höll om på slutet (stod i den danska klacken.
Nämen det var fint okej. Och intressant att prova på ett helt annat yrke i ett par veckor. Jag har verkligen känt mig som den lägsta loserbyxan på arenan för att sedan sträcka på mig, börja trivas och skriva om sådant jag tycker var kul att skriva om, fast kanske inte så bra. Det blir bättre nästa gång, och nästa. Alltid bra träning att vägra veta sin plats, vara modig, försöka, misslyckas lite och pröva igen. Skoj!
Bilder från min crappy Iphone:
Såhär såg jag ut på finaldagen:esc13
Peppen utanför arenan:esc13
esc13
esc13
Peppen inuti arenan:esc13
Såhär nära scenen stod jag:esc13
De magiska armbanden:
esc13
Loreen fladdrar förbi:esc13
Danskt gällivarehäng:esc13
Danskt vinnarglitter (blev bara mer och mer och mer):esc13
Jag kanske plågar er lite framöver med överblivet krafs från i år eller tidigare. Ha det gott och så. Tack för att ni hängde med denna gång.

lördag 18 maj 2013

Bilder från igår


MALMÖ Jag har ett nagellack som heter shoot the butterfly (#weareone):esc13
Och en skiva med mellohits på afrikaans:esc13
Såhär fint är det i Folkets park i Malmö där man kan se ESC på storskärm bla.esc13
esc13
esc13
Påväg in till arenan, mycket pepp. Observera den uppblåsbara yxan med Israels flagga på, inte pepp:esc13
Min utsikt igår:esc13
En flygande dansare idag från Rumäniens finalrep:esc13
En flyganse dansare från Robins finalrep:esc13
En flint:esc13
Och lite Loreen från finalrepet, först börjar hon introvertjojksjunga men sedan blir det braesc13
Jättebra faktiskt:esc13
I morgon är det julafton. Tjohej.

fredag 17 maj 2013

FINALEN - Lycka and Joy


MALMÖ ARENA Okej. En kärleksförklaring till SVT kommer här. Inte för att ni (eller många andra) kommer läsa detta men shit vilken bra show! Riktigt muy bueno. Och det tyckte min engelska kollega också.
Riktigt bra. Jag satt helt trollbunden iaf från 14.30 tills jag kroknade runt 16.45, då stod Petra Mede och övade på röstningen, lång kväll blir det.
En kort sammanfattning, högst fem ord om varje land. Högst:
Starten:
Lätt olympisk lite sådär OS i Berlin kanske, fast utan fascismen. Pompös. Den gör sitt jobb, man blir ganska pepp och rädd.
Ordningen på länderna har ni sett.
Och ni har redan sett akterna, utom big five, de jag tror kan göra succe där är Tyskland, England och Italien.
Jag vägrar tro att det är en slump att Litauen går ut som nummer två.
Belgien är en stark favvo hos mig nu, men han kommer drunkna i Norge och Tyskland.
Linda Woodruff sketchen var skitbra igen!
Sedan ett hån mot hardcorefansen som står längst fram. Samtidigt läser jag att Turkiet inte ska visa tävlingen pga. Den lesbiska kyssen i Finlands nummer och fler länder pressar på SVT att inte visa den.
SÅ JÄLA BRA att SVT stoppar in ännu en homokyss i mellanakten ist för att lyssna på homofoba idioter. Bra!
Holland: Man tror den vinner fram tills Danmark kommer. Har inte trott på Danmark hittills men lottningen har gjort den gott.
Sverige star Trek Enterprise. Robin sjunger bra men jag förstår inte helt vad de gjort med numret.
Jag önskar mig en glitterkanon i födelsedagspresent.
Om Danmark har bästa lottningen så har England den sämsta ty Bonnie kommer efter Rumäniens Cesar, hela Europa kommer sitta i chock efter den och glömma bort att hon ens är där.
Grekland kommer också illa, vet inte helt varför men nu blir man mest less på den
Måste vara som att komponera ett bra blandband detta ju, skitsvårt.
Någon tutar med en tuta.
Så mellanakterna:
Först kommer Loreen och man tänker oh no hon jojkar igen men det lyfter. Blir riktigt vackert.
Tårar.
En märklig sketch om Sverige i krig med gästspel av bla. Fredrik Reinfeldt, den lämnade mig lite frågande, var som en blandning av solsidan och ICA reklamen.
Euw.
Så en danssketch med plymer av älghorn. Först tänker man Euw men det växer och blir rätt underhållande.
Fast jag förlåter inte stompet, sluta med stomp nu, ni behöver inte stomp, det är bättre utan.
Kul grej med Carola som jag inte vill avslöja.
Återblickssketchen var skitbra också.
Så kommer Saade och försöker vara rolig på ett American way och det funkar inte alls, inte alls alltså.
Sarah Dawn Woodruff Winner Takes it ALL! Säger inget mer.
Tårar.
Saade är tillbaka, gör ett milfskämt till Mede, men usch.
Röstningen börjar med videomapping, ni vet det där som Beyonce gjorde som sedan Perelli gjorde och som nu alla gör. Rätt snyggt.
Sedan gav jag upp.
Men jävlars SVT, jag blev underhållen, folk ska inte gnälla alls men haters kommer ju hata ändå va. Jag är iaf lycklig och kommer leta efter en biljett för allt vad plånboken håller nu.
Danmark vinner. Eller Holland om Anouk tittar in i kameran. Eller Ukraina, Ryssland, Azerbaijan. Kanske Belgien om han blir mer säker. Inte Norge fast jo kanske. Heja Finland som fan!
Jag älskar alla utom möjligtvis Frankrike och Spanien.
Jag har tagit några fula bilder som jag postar senare.
Love